En fin vårdag 2013 satte vi på allvar igång med att byta gräsmatta mot rabatter. Utmed en liten slänt varvades rabatter med strentrappor. Efter att ha provat lite olika teknik för förflyttning av stenblock kom vi på hur vi skulle gå tillväga för att klara det med några spillbrädor, tio åttakantiga staketstolpar och ett spett: historiekunskaper kan komma till oanad nytta i livet! Åtminstone blev det väldigt bra för den som skötte spettet. Mer likt slavarbete blev det för den som både byggde bana och skötte rullarna. Vi fortsatte på samma vis med några större stenar till rabattkanten. (Och ja, det blir mycket svårare när stenarna inte är fyrkantiga!)
Jorden i rabatterna har visat sig vara otroligt fin och bra. Det växter finfint. Rosor, klematis, liljor, nävor, vallmo, riddarsporrar m.m växer med otrolig fart. Jag gjorde på detta vis vid anläggandet:
Hur som helst så grodde vallmon utomordentligt bra i barkmullen och rabatten är mycket lättrensat tack vare den luckra jorden. Ogräs är fortfarande inte ett problem och jag kan fortfarande gräva ner nya plantor med bara handen om jag vill. Däremot trivs sniglarna bra mellan stenarna i muren på tre ställen och jag både plockar och lägger ut järnsulfat återkommande. Det är däremot inga mängder sniglar och rabatten är ovanligt problemfri. Droppslangen ligger djupast runt rosorna och jag vattnar ordentligt två eller tre gånger på en sommar.
Så här såg det ut när vi lagt sten, kört jord och satt upp en spaljé av armeringsnät.
Jorden i rabatterna har visat sig vara otroligt fin och bra. Det växter finfint. Rosor, klematis, liljor, nävor, vallmo, riddarsporrar m.m växer med otrolig fart. Jag gjorde på detta vis vid anläggandet:
- Gamla tidningar under både stenmur och rabatt.
- Halvbrunnen kompost med mycket löv och pinnar kvar, ca 20-30 cm, nedstampat så gott det gick.
- Första lagret färdig kompostjord för att få en jämnare yta, ca 10 cm.
- Droppslang snirklad genom rabatterna med ca 30 cm mellanrum. Början och slut på droppslangen göms i stenmuren vid stentrapporna och är lätta att ta fram när vattenslangen kopplas på. (Fyrtio meter slang gick bra, dvs. två slangar, men i den tredje blir trycket för svagt om det ska vara lagom svagt i början, så jag behöver vattna den sista rabatten för sig.)
- Kogödsel på påse ca 5 cm.
- Kompostjord 20 cm.
- Några nävar pelletserad hönsgödsel utkastad i de sista lassen med kompost.
- Barkmull, tunt lager. Ett misstag, då jag hade tänkt täckbark, men köpt fel ...
Hur som helst så grodde vallmon utomordentligt bra i barkmullen och rabatten är mycket lättrensat tack vare den luckra jorden. Ogräs är fortfarande inte ett problem och jag kan fortfarande gräva ner nya plantor med bara handen om jag vill. Däremot trivs sniglarna bra mellan stenarna i muren på tre ställen och jag både plockar och lägger ut järnsulfat återkommande. Det är däremot inga mängder sniglar och rabatten är ovanligt problemfri. Droppslangen ligger djupast runt rosorna och jag vattnar ordentligt två eller tre gånger på en sommar.
Så här såg det ut när vi lagt sten, kört jord och satt upp en spaljé av armeringsnät.
På sommaren året efter såg det ut såhär:
I en av de mittersta sektionerna, den rosa-röda, finns bland annat tre rosor (Louise Bugnet, Hurdalros och Maidens Blush), höstsilverax och en klematis ´Comtesse de Bouchaud´. Dessutom planterade jag en trädpion innan jag visste hur stor den skulle kunna bli, i detta blivande buskage. Bilden är från året efter planteringen.
På bilden ovan syns en del av den andra mittensektionen, spaljérabatten som är hem för två rosor (Constance Spry och New Dawn), tre klematis (´Jan Lindmark´, ´Mrs Bateman´ och ´Piilu´), flera sorters liljor (bl.a. trädliljor som kungsliljan på nästa bild) och har en kant av olika nävor. Första året var stockrosorna ståtliga, men fick rost, så de hölls tillbaka året efter. I höstas klämde jag istället in två små japanska lönnar som ser ut att ha klarat första vintern. (Ja, jag hade reafyndat och var lite desperat att hitta en plats åt dem ...) Som du har förstått är jag mycket för att plantera tätt. Jag flyttar hellre på det som trängs undan än rensar stora öppna ytor.
I stentrappornas skarvar trivs bland annat nejlika och spetsmössa, men jag har inte fått kryptimjan att fästa. Kanske fanns det för dåligt med jord eller grus där jag tryckte ner dem. Jag ska försöka igen!
Sten (granit), rost och zink ramar in allt det rosa.
Från den mötande rabatten i svängen mot huset kommer en marktäckare utan minsta problem att få fäste: murreva. Om det handlar ett annat inlägg.
Tack för att du tittat in till mig!